Avenir/Blogg

Avenir Advokater
– en modernare advokatbyrå

Ny lagstiftning om framtidsfullmakter

Den 1 juli träder en ny lag ikraft, som introducerar ett helt nytt institut i svensk lag, nämligen framtidsfullmakter. Reformen är efterlängtad och behövlig, och framtidsfullmakter finns redan i en rad andra länder såsom ett sätt att tillförsäkra att du har den hjälp du behöver om du i framtiden hamnar i en situation där du inte själv kan fatta beslut. Utöver detta syfte för den enskilde, är tanken med de nya reglerna att det allmänna ska få viss avlastning på området, eftersom behovet av godmanskap och liknande kommer att minska.

I dagsläget finns endast möjligheten till god man/förvaltare genom kommunens försorg, eller vanliga fullmakter, som alternativ för den situationen att en enskild är oförmögen att ta hand om sina angelägenheter. Problemet med vanliga fullmakter är främst att de för sin giltighet förutsätter att fullmaktsgivaren har fortsatt rättslig handlingsförmåga och därigenom kan ha kontroll över fullmaktshavaren och ge denne löpande instruktioner rörande uppdraget. Fullmaktshavaren svarar också helt för att denne har en giltig fullmakt, och kan bli skadeståndsskyldig vid behörighetsöverskridande. Det är också upp till medkontrahenten i avtalet (vad det än rör, t.ex. banken, en köpare/säljare, eller annan som fullmaktshavaren med stöd av fullmakten vill agera gentemot) att avgöra om denne vill förlita sig på fullmakten.

En framtidsfullmakt är en fullmakt från en person åt någon annan att utöva uppdrag åt fullmaktsgivaren vid en viss framtida tidpunkt, när fullmaktsgivaren själv inte kan hantera sina angelägenheter. Den väsentliga skillnaden gentemot vanliga fullmakter är att framtidsfullmakten träder i kraft först då fullmaktsgivaren inte längre kan ta hand om sina egna angelägenheter; detta är ju själva poängen med fullmakten. Det vill säga, när en vanlig fullmakt många gånger blir oanvändbar därför att fullmaktsgivaren saknar rättslig handlingsförmåga, träder framtidsfullmakten in. Den kan gälla både ekonomiska och personliga angelägenheter, men fullmakten får inte avse medicinsk vård, och inte heller vissa rättshandlingar på familjerättens område såsom testamente, ingående av äktenskap m.m. För att framtidsfullmakten enligt de nya lagreglerna ska få verkan, måste två kriterier vara uppfyllda; fullmakten måste vara upprättad på visst sätt, och den måste ha trätt i kraft på visst sätt (dvs. tidpunkten för när fullmakten ska träda in måste ha infunnit sig).

För att framtidsfullmakten ska anses godtagbart upprättad, måste fullmaktsgivaren vara myndig och förmögen att ta hand om sina egna angelägenheter (dvs. vid sina sinnes fulla bruk och även i övrigt i stånd att rättshandla för sig själv). Fullmakten måste upprättas skriftligen och vara underskriven av fullmaktsgivaren i närvaro av två vittnen som bevittnar underskriften. Det ska vidare framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten innefattar, och villkor i övrigt. Endast fysisk person kan utses till fullmaktshavare, men det går bra att utse flera personer vid sidan av varandra eller t.ex. för olika delar av uppdraget.

När det gäller tidpunkten för ikraftträdande av fullmakten, är det fullmaktshavaren som avgör om fullmaktsgivaren hamnat i sådant tillstånd som krävs (dvs. om denne blivit oförmögen att ta hand om sina angelägenheter på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande). Det är i detta hänseende tillräckligt med en mer översiktlig prövning, och fullmaktshavaren har inte rätt att t.ex. ta del av sekretessbelagda uppgifter om fullmaktsgivarens hälsa. Skälen för att det inte är fråga om någon djuplodande prövning i detta avseende, är att framtidsfullmakten fortfarande är tänkt som ett privaträttsligt institut, och det är upp till fullmaktshavaren att förvissa sig om att denne har en giltig fullmakt. Det är lätt att inse att detta kan verka avskräckande för fullmaktshavaren, som kan bli skadeståndsskyldig mot såväl fullmaktsgivare som tredje man (beroende på om rättshandlingen blir bindande eller inte) om man handlar med stöd av fullmakten utan att egentligen ha haft behörighet till det, t.ex. om någon i efterhand ifrågasätter att fullmaktsgivaren var i det tillstånd som enligt reglerna krävs för att fullmakten ska träda ikraft. Av den anledningen har i lagen införts en möjlighet för fullmaktshavaren att vända sig till domstol för att få en rättslig prövning av huruvida kraven för fullmaktens ikraftträdande är uppfyllda. Detta kan alltså komma till pass t.ex. om det är osäkert ifall fullmaktsgivarens tillstånd är sådant som krävs, eller då det finns skäl att tro att detta kan komma att ifrågasättas i efterhand. Det är också möjligt för fullmaktsgivaren att redan i fullmakten föreskriva att det krävs domstolsprövning för att avgöra ikraftträdandet av fullmakten (varvid alltså fullmaktshavaren inte har rätt att själv avgöra detta).

När fullmaktshavaren bedömer att tillståndet för ikraftträdande av fullmakten inträffat (förutsatt att det inte krävs domstolsprövning), ska denne meddela fullmaktsgivaren och dennes make eller sambo och närmaste släktingar, samt eventuell utsedd granskare (se nedan). Fullmaktshavaren har rätt till arvode för utförandet av sitt uppdrag endast om detta framgår av fullmakten. En framtidsfullmakt kan när som helst återkallas, så länge fullmaktsgivaren är beslutsförmögen. Fullmakten kan alltså inte göras oåterkallelig. Vidare finns en möjlighet för fullmaktsgivaren att i fullmakten utse en granskare, som förutom att granska fullmaktshavarens agerande också kan ges rätt att återkalla fullmakten, då fullmaktsgivaren ju i det läget inte själv är förmögen till det.

Vill du ha hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt, är du välkommen att kontakta oss!

/Hanna