Avenir/Blogg

Avenir Advokater
– en modernare advokatbyrå

Nytt lagförslag möjliggör för kameradrönare

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har under hösten meddelat en dom (mål nr 78-16) med innebörden att en kamera som är monterad på en drönare är att betrakta som en övervakningskamera. Det innebär att det som huvudregel krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få flyga drönare med kamera på platser dit allmänheten har tillträde. Möjligheterna att flyga drönare med kamera har därmed minskat kraftigt.

Samtidigt har HFD kommit fram till att det å andra sidan är tillåtet att utan tillstånd när som fästa en kamera på ett cykelstyre eller i rutan på en bil. Det som skiljer de båda fallen åt är att en kamera på en cykel eller i en bil är uppsatt i förarens omedelbara närhet och manövreras av denne på platsen. En kameraförsedd drönare manövreras från en annan plats än där den är placerad, och med en drönare kan man nå ställen som annars kan vara oåtkomliga. Det bedöms därför som en större risk för att integritetsskyddet åsidosätts vid användande av drönare utrustad med kamera än med exempelvis kamera i ett fordon. Det finns här en konflikt mellan integritetsintresset och teknikutvecklingen som inte är lätt att handskas med.

Rättsfallet har diskuterats flitigt, men rent juridiskt finns inte mycket att anmärka på HFD:s dom. I Sverige finns flera företag som ligger i framkant avseende utveckling av teknik för drönare, och det är en marknad som är på frammarsch globalt sett. Tillfällena för när det inte behövs tillstånd till att flyga med kameraförsedd drönare, och möjligheterna att få tillstånd inom riket för kommersiella aktörer, är med rådande lagstiftning ytterst begränsade, och tillståndsansökan tar tid och kostar pengar. Kraven på tillstånd riskerar därför att hämma utvecklingen i en annars snabbt växande bransch, och det finns också risk för att svenska företag flyttar utomlands, då lagreglerna inte är tillämpliga på företag som är etablerade i en annan EU-stat. Företag etablerade i grannländer kan allt alltså använda kameradrönare i Sverige utan tillstånd, vilket leder till ett märkligt resultat.

Men nu har det presenterats ett lagförslag som skulle göra det möjligt för privata aktörer (såväl företag som privatpersoner) att använda kamerautrustade drönare. Lagförslaget går ut på att man från kameraövervakningslagen helt undantar kameraförsedda drönare som flygs av privata aktörer. Krav på tillstånd ska då inte längre finnas. Den nya regleringen hoppas man ska medföra positiva konsekvenser för sysselsättningen hos framförallt mindre företag som inriktar sig på användning eller utveckling av drönarteknik.

På vilket sätt ska då skyddet för den personliga integriteten upprätthållas? Ansvaret för att drönare inte används på ett sätt som kränker den personliga integriteten flyttas istället över till den privata aktören. Personuppgiftslagen, med den s.k. missbruksregeln, och brottsbalkens bestämmelser om kränkande fotografering kan bl.a. leda till böter om användandet av kamerautrustad drönare missbrukas, även om kameraövervakningslagen inte gäller. Den som flyger med kameraförsedd drönare måste alltså se till att användandet sker på ett sådant sätt att skyddet för den personliga integriteten värnas och att regler i personuppgiftslagen och brottsbalken följs, men det behövs inget tillstånd enligt kameraövervakningslagen för användandet. Att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten kan t.ex. innebära en tydlig märkning av vem drönaren tillhör, att man kan behöva lämna information till enskilda inom området innan flygning, och att positioneringsljus används om det är mörkt.

Att helt undanta privata drönare från kameraövervakningslagen på det sätt som föreslås utgör en tillfällig lösning i avvaktan på att den pågående utredningen av kameraövervakningslagen lägger fram en mer permanent reglering av frågan. Den ”tillfälliga” lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017. Var det landar i slutändan är alltså ännu ovisst men vi ser detta som ett positivt besked i frågan om framtida möjligheter att använda drönarteknik i kommersiella sammanhang.

/Anna-Lisa